|

Hur du sätter bra mål (och 2 myter som stoppar dig)

ByFilip Kroon

Dagens avsnitt handlar om konsten och vetenskapen bakom att sätta mål. Se det här som en enkel steg-för-steg guide för att sätta bra mål och öka sannolikheten att uppnå dem.

Vill du titta och lyssna på avsnittet hittar du det även på Youtube här.

Min förhoppning är att du ska få med dig:

  • en enkel process för att sätta dina egna motiverande mål, 
  • skapa djupare förståelse kring forskningen och hjärnans processer bakom målsättning
  • och öka sannolikheten att uppnå de mål du sätter. 

Att drömma stort är viktigt men utan att vi sätter mål med tydliga handlingssteg så blir det sällan till verklighet. 

Utöver att visa dig vägen till att sätta och uppnå dina mål kommer jag i slutet av dagens avsnitt redogöra för 2 vanliga myter (som drastiskt minskar sannolikheten att du når dina mål).

För dig som inte redan känner mig så heter jag Filip Kroon och du läser avsnitt ur KroonMetoden: en metod där jag utforskar, utmanar och utbildar med målet att vi ska utvecklas som människor. Min förhoppning är att mina upptäckter kan hjälpa dig att bli frisk, stark, lycklig och fri. 

Så låt oss börja paketera upp dagens avsnitt med en berättelse utifrån frågeställningarna: vad är mål och varför är det viktigt att sätta mål?

Innehåll:

Din hjärna är en målsättningsmaskin; låt den göra vad den ska

In i vardagsrummet kommer den lilla grabben, krypandes på alla fyra, drygt 1 år gammal. Han har länge försökt nu. Stirrat, utforskat och utstuderat sina föräldrar. Idag är dagen! Han kryper med fullt fokus mot soffkanten. Sträcker fram händerna för att sakta stötta sig mot den stabila soffan och börjar klättra upp på sina små fötter. Kampen mot gravitationen är hård, benen är svajiga men idag är dagen! Helt plötsligt så står han upp själv! Han vänder blicken mot sina föräldrar med världens största leende och möts av tårögda, stolta ögon. 

Saken är den att vi har komplexa, inbyggda mekaniker i hjärnan som möjliggör vårt mänskliga varande. Dessa komplexa mekaniker har under miljontals år utvecklats till det vi har mellan öronen idag. 

När ett barn på dryga 1 år ska lära sig stå och gå självständigt så tar de hjälp av alla dessa mekaniker varav en del av dem vi kallar våra sinnen. Sinnenas funktioner är direkt kopplade till hjärnan: 

  • synen,
  • hörseln,
  • känseln,
  • lukten och
  • smaken.

Allt direktkopplat för vår överlevnad. 

Ganska snabbt förstår vi som barn att alla andra verkar gå på sina två ben, röra sig på ett visst sätt och prata. 

Det här utvecklas till några av våra första mål i livet: prata & gå

Därefter fortsätter hjärnan att leta efter utvecklingspotential och vi utvecklar så småningom förmågor som att springa, läsa, skriva osv. Det finns egentligen inget stopp för vår mänskliga potential i denna process så länge vi har kvar en del av vår nyfikenhet och vilja att utforska och utvecklas. 

Hjärnans funktioner är dock komplex. Bland annat sägs det att hjärnan kan ta in uppemot 11 miljoner bitar information varje sekund (omedvetet) och 40 av dessa är medvetna. Trots detta sägs det att vi endast kan hålla ca 3-7 saker i huvudet samtidigt (snarare max 3 om du frågar mig…).

Dessa mystiska funktioner om hjärnan, sinnet och medvetande har länge utforskats. 

Bland de tidigaste att nämna uttalanden om medvetandet, sinnet och själen har vi Aristoteles, någonstans 300 f.Kr. På 1600-talet konstaterade Thomas Willis att våra känslor, minnen och tänkande processas i hjärnan. Då pratade man också om själen och dess vikt i våra liv. 

En av de senare att förklara vårt tänkande på ett systematisk sätt var nobelpristagaren Daniel Kahneman och hans beskrivning av 2 system: 

  • system 1 tänker snabbt och, 
  • system 2 tänker långsamt (eller långsamare). 

Även om många kan tycka att detta är en grov förenkling av medvetandet så är det ett enkelt sätt för vem som helst att se på sitt tänkande. Det är det här som skulle kunna förklara varför vi kan sätta ett mål långsiktigt (system 2) och träna på att styra vårt medvetna och omedvetna, kortsiktiga fokus (system 1) för att slutligen nå vårt mål.

Vi kan konstatera att hjärnan helt enkelt sätter mål vare sig vi vill det eller inte. Frågan är bara om vi gör det medvetet eller omedvetet.

Hjärnan är som en “mål och fokus-maskin” där den automatiskt redan sollar bort information åt oss (fokuserar). Exempelvis kanske du inte tänker på att hjärtat slår nu men det gör det – om du fokuserar på det så kommer du känna det, likadant tänker du kanske inte på att du andas just nu men det gör du också.

Hjärnan är till för att fokusera, vi behöver bara ge det något att fokusera på.

Sanningen är att antingen väljer vi våra mål och vad vi vill fokusera på i livet eller så bli vi tilldelade mål eftersom hjärnan kommer välja något att fokusera på oavsett. 

Väljer vi våra egna mål får vi en hel del fördelar på köpet bl.a. kan vi känna mer kontroll, vi påverkar det vi kan påverka och vi får uppleva saker vi aldrig annars hade.

Men om vi inte väljer våra egna mål så är sannolikheten hög (eftersom hjärnan behöver något att fokusera på) att vi blir slumpmässigt och omedvetet tilldelade något att fokusera på: från arbetsgivaren, från samhället, från sociala medier eller från lärarna i skolan.

Det gör att vi tappar kontrollen över vårt liv vilket skapar känslan att vi inte kan påverka något, stressen ökar och vi riskerar att falla ner i bitterhet.

Problemet är att även om vi sätter medvetna mål idag bombarderas vi från alla håll: informationen och uppmärksamheten flödar.

Det moderna samhället har utvecklats till ett “attention”-samhälle vilket gör att det kortsiktiga medvetandet inte har en chans. Enda chansen är att styra om vårt medvetande och inte falla offer för dessa distraktioner. 

Ett talesätt som passar in här är att det du fokuserar på ger du din energi:

  • Fokuserar du på din relation ger du din relation din energi. 
  • Fokuserar du på din telefon ger du din telefon din energi.

Känner du idag att du inte har någon energi kvar, att du har prioriterat din energi fel eller har tappat gnistan? Då kan målsättning vara precis vad du behöver. För utan tydliga mål och fokuspunkter för dig själv att fokusera på så är det omöjligt att styra din energi mot något som ger dig energi tillbaka. 

Men det handlar också om att begränsa distraktioner och detoxa dina dopamin, kortisol och adrenalin nivåer i kroppen. För i dagens TikTok & attention-samhälle är vårt fokus hårt utsatt och vår energi ödslas på något som aldrig kan översättas till verklighet. Rakt ut i tomma intet.

Följdeffekter av ett distraherat fokus och distraherat medvetande är hälsoproblemen det moderna samhället har utvecklat de senaste årtiondena, bland annat:

  • ångest,
  • stress,
  • depression,
  • utbrändhet,
  • vilsenhet,
  • ensamhet och
  • en avsaknad av mening.

Din energi, ditt fokus och ditt medvetande är dödsdömt för dessa distraktioner. Men det finns ett botemedel och du sitter på makten.

Konsten att sätta mål: ta tillbaka kontrollen över ditt fokus

Makten ligger hos dig. Det första du behöver göra är att ta tillbaka makten över ditt fokus, ditt medvetande och ditt liv. Det här kommer du göra om du gör stegen i det här avsnittet.

Utöver det så vill jag dela med en generell rekommendation att också begränsa dina distraktioner – det som suger åt sig din energi och gör dig trött.

Uteslut distraktionerna ur ditt liv helt eller delvis och börja fokusera på svaren som kommer ur det här avsnittet. Det kommer ge dig:

  • ett motiverande mål för din framtid,
  • att du successivt bygger upp din energinivå och
  • skapar en tydlig plan för de kommande 12 veckorna av ditt liv.

(Allt inom 1 timme)

Processerna för målsättning som jag går igenom idag är en summering av de bästa och viktigaste aspekterna för att sätta och uppnå dina mål dels utifrån mina egna erfarenheter, dels utifrån den senaste forskningen på ämnet.

Jag har själv gått igenom 10-tals olika målsättningsprocesser och den jag förmedlar idag är en samling av det bästa samt inspiration från en känd professor på Standford University vid namn Andrew Huberman. 

Vi har dock inte allt för sällan en omedveten, negativ association till målsättning. Många har tjatat om det på oss, vi har ofta fått det nertryckt i halsen av våra arbetsgivare eller så var det vår lärare eller förälder som inte slutade prata om ansvar, “att göra något med våra liv” och  “vad vill du bli när du blir stor?”-frågan.

Det viktigaste är att målen är dina, inte någon annans:

  • inte din partners
  • inte din arbetsgivare
  • inte dina föräldrar
  • inte dina kompisar
  • inte samhället
  • inte sociala medier 

Dina mål ska komma från dig. 

Nu när vi vet mer om grunden bakom målsättning och hur naturligt det faktiskt är för hjärnan att sätta mål så hoppas jag att du känner dig både redo och taggad på att sätta igång.

Låt oss börja!

Allt handlar om prioritering (Fånga en boll eller tappa alla)

Prioriteringen. Välj en prioritering, inte 10.

Tänk på det så här. Vare sig du har försökt sätta mål innan, eller om du är en erfaren målsättare eller om du bara testat enstaka gånger: 

Vad är det som sällan funkar så bra när vi sätter mål? 

När jag och Josefine startade JF Academy (vår coach-verksamhet) var vi helt nya på det här med företagande men vår vilja var väldigt stark. Vi ville komma igång så snabbt vi bara kunde och var redo att jobba hårt och mycket. 

Vi satte därför så höga mål vi kunde för oss själva med vårt enorma driv. 

Under den här tiden av våra liv hade vi båda heltidsanställningar och jobbade minst 40h i veckan båda två. Så uppe på detta började vi vårt sidoprojekt JF Academy och ville inget annat än att “lyckas”. 

Dagarna såg ut så här:

  • Vi gick upp kl 5:00, 
  • strikta morgonrutiner med jogg, andning och kalldusch
  • utvecklade företaget 90-120 minuter
  • 8-9h på arbetet (anställning)
  • hem igen
  • jobbade på företaget 90-180 minuter
  • läggdags kl 21:00

(Även helgerna ägnades helt eller delvis åt att utveckla företaget.)

Efter knappt 1,5 år med denna rutin så hade vi kämpat oss igenom en 6 månaders period med ännu fler mål: föreläsningar, workshops, poddinspelning, sociala medier och fortsatt anställning.

Tills en dag efter att vi precis avslutat ett 12 veckors långt gruppcoachingprogram då det bara tog stopp. Vi kunde inte känna någon glädje för vad vi åstadkommit. 

Vi var utdränerade. 

Så vi tvingade oss själva att ta en paus över sommaren från det ständiga jagandet innan vi var helt utbrända.

Lärdomen från detta var många och går att uttrycka med ett känt citat från Tony Robbins:

“Most people overestimate what they can do in a year and they underestimate what they can do in two or three decades.”

Så för att inte göra samma misstag som vi har gjort och riskera både din hälsa, din energi och att inte uppnå dina mål överhuvudtaget så är det här första steget ett av de allra viktigaste.

Anmäl ditt intresse till KroonMetoden här

Steg 1. Hitta din prioritering

Ja, prioritering – inte prioriteringar. 

Det är stor skillnad på dessa två ord. Vad jag och Josefine gjorde var att vi satte upp en rad mål med olika actionsteg och planer och sa: “Nu ska vi köra järnet tills vi nåt målet”. 

Jag ser många problem med det här tankesättet men främst att vi hade för många prioriteringar (alldeles för många) och det gjorde att vi sprang på alla bollar samtidigt. Du vet väl vad man säger om det? 

Försöker du fånga alla bollar så fångar du inga.

Så det första du nu vill göra är att hitta din prioritering, ditt mål. Vad är ett mål som du mest av allt vill nå den kommande tiden? 

Vill du välja flera kan jag inte stoppa dig men som du hörde från vår berättelse är detta inte ett vinnande koncept. Lyssnar vi på forskningen som Andrew Huberman redogör för så är detta en av de viktigaste aspekterna vid målsättning: att välja en prioritering.

Så hur kommer du fram till ett mål att fokusera på? 

Det finns många sätt att komma fram till målet du just nu vill prioritera. Känner du direkt att du har ett som du är helt säker på så skriv ner det med papper och penna så ska vi jobba igenom det inom kort. 

Har du det däremot inte helt tydligt för dig själv; att du velar och inte riktigt kan bestämma dig så finns det bara ett sätt att komma framåt. Gör så här, ta fram papper och penna (och ja, det är extra viktigt att allt vi skriver från dagens avsnitt är med papper och penna) och sen:

  1. Sätt en timer på 10 minuter och brainstorma en lista på allt du vill. Alla saker du kan komma på som du vill: uppnå, göra, uppleva etc.
    (gör detta nu)
  2. Börja sen med att ringa in de som du är mest tilltalad av och stryk över allt annat
    (va ärlig och rak)
  3. Nu bör du ha 1-5 saker och härifrån är det svåraste att bara välja EN. Men det finns bara en sak att göra. Ta beslutet. Välj ett.
    (använd sen detta genom de kommande stegen)

Vill du ha hjälp i processen kan jag hjälpa dig.

Steg 2. Ditt mål ska vara utmanande – det får inte kännas för lätt

Rent spontant kan det låta logiskt att ju lättare mål du väljer desto lättare bör det vara att hålla sig till det och faktiskt nå det. Men sanningen är att det faktiskt är raka motsatsen.

Det har visat sig att en viktig aspekt vid målsättning är att målet inte är för lätt. 

Det är faktiskt så att sätter du ett för lätt mål så stimulerar du inte de olika delarna av hjärnan (bl.a. amygdalan) och nervsystemet som krävs för att du ska känna dig driven och motiverad (dopamin) att uppnå och fortsätta sträva mot ditt mål. Således minskar sannolikheten drastiskt att du faktiskt håller fast vid och når målet. 

Istället ska ditt mål vara relativt utmanande – inte omöjligt – men utmanande. Det ska kännas lite jobbigt nästan och det ska vara lite lätt ångestfyllt och obekvämt: detta då det stimulerar delar av hjärnan och nervssytemet på rätt sätt. 

Vi vill förstå att ångest, frustration och den här obekväma känslan vi kan känna inför saker och ting inte behöver vara något farligt, snarare är det i målsammanhang precis vad vi vill känna.

Självklart ska det inte kännas helt oövervinnerligt eftersom effekten då slår över och du blir handlingsförlamad. Men det ska kännas att du har ett mål som du behöver anstränga dig för och kanske inte vet helt säkert om du klarar. 

Så om du nu känner att ditt mål inte är tillräckligt utmanande och obekvämt så är det dags att justera det. 

Nu har du förhoppningsvis ett utmanande, lätt ångestfyllt mål framför dig som du skulle vara otroligt nöjd om du når. Jag påminner om att den kommande tiden helt utesluta jagandet efter fler mål, stryk de andra så länge och fokusera endast på detta 

– se såklart till att fortsätta leva med en hälsosam standard (träna regelbundet, ät bra och se till att du får tillräckligt med sömn) så du inte blir sjuk eller försämrar din hälsa och livskvalité. 

(Vill du ha hjälp med något? Skicka in formuläret här så ser vi om jag kan hjälpa dig)

Steg 3. verben för målet

För det första. Om ditt mål är något mer flytande och svårt att mäta som exempelvis: “bli mer vältränad”, “starta företag”, “gå ner i vikt” eller “bli bättre på kommunikation” så är det här steget något av det viktigaste. 

Under det här steget ska vi nämnligen definiera vilka handlingar (verb) som definierar ditt mål. 

Välja ut de större, prioriterade handlingsblocken

Nu när du har ditt mål – kanske har det med att starta ett företag att göra, att gå upp eller ner några kilo i vikt eller att bygga din kärleksrelation starkare. Oavsett vad det är så ska vi hitta verben (alltså handlingarna) för att nå målet.

Det viktigaste när det kommer till att hitta handlingarna för att nå målet är att hitta de viktigaste, högst prioriterade handlingarna – de större handlingsblocken. Frågan du vill svara på är: Vilka är handlingarna som är absolut viktigast för att uppnå mitt mål? 

Exempelvis:

Målet: Bli starkare 
Viktigaste block: Styrketräna 4 gånger i veckan á 50 minuter

Målet: Bygga en starkare kärleksrelation
Viktigaste block: Ensamtid 2 kvällar i veckan á 2 timmar

Målet: Starta företag
Viktigaste block: Utforska och samla in information om att starta företag 2h varje vecka på söndagar

Målet: Gå upp eller ner i vikt
Viktigaste block: Äta (kost) 3 hälsosamma rätter 6 dagar i veckan och vad jag vill 1 dag i veckan

En övning du kan göra här är att brainstorma alla verb/handlingar som du kan komma på för att ta dig till ditt mål.

Alltså om du har ett mer flytande mål som inte är lika lätt att mäta som “bli vältränad” så är handlingarna dit flera olika: Ex. styrketräna, löpträna, yoga, äta annorlunda.

Har du däremot ett mål som säger att: “springa ett maraton på 4h” så vet du att det kommer innebära en hel del löpning (handling). 

Skriv upp allt du kan tänka på med papper och penna (för hand) och sen väljer du ut det som du tror är det absolut viktigaste att börja med för din del. 

Steg 4. Specificeringen

Det här kan vara ett av de viktigaste stegen under hela den här processen utifrån faktorn att faktiskt nå målet. 

4e steget handlar om att:

  1. specificera hur lång tid det ska ta innan du ska nå målet, 
  2. hur länge du ska utföra din/dina valda handlingar varje vecka,
  3. vilka dagar du ska utföra dem varje vecka och
  4. under vilka tidpunkter på dagen

Den här delen av målsättningsprocessen och främst den att definiera (2) hur länge man ska hålla på med handlingen varje vecka har visat sig öka sannolikheten markant för att nå målet.

Ta exempelvis målet “bli starkare” som ovan (vilket är ett mer flytande mål och något svårare att mäta i det här läget). Med det stora målet “bli starkare” vet vi inte när vi har nått målet, detta handlar mer om ett successivt utvecklingsmål. Då behöver vi istället utforska vilka handlingar som är prioriterade för att se vad det faktiska målet är. 

Lek med tanken att huvudblocket man valde för att “bli starkare” va styrketräning. Utifrån den valda handlingen ska vi nu gå igenom de 4a stegen för att specificera målet och handlingarna.

Den senaste forskningen rekommenderar en tidsram för ett mål på omkring 12 veckor. Det är inte helt tydligt varför detta är fallet men kanske har det något med vår planeringsförmåga, säsongerna eller att det är 3 kalendermånader (kvartal) som helt enkelt bara funkar för vårt tänkande. 

(1) specificera hur lång tid det ska ta innan du ska nå målet 

Så jag kommer också rekommendera att du sätter ett mål (antingen utifrån handlingarna du valt eller om ditt stora mål är mätbart) som du ska nå inom 12 veckor. Observera att om du når längre inom 12 veckors perioden gör inte det något…

Även om detta steg endast säger att du ska specificera hur lång tid det ska ta innan du når målet så öppnar det även upp för frågan: vad ska du nå om 12 veckor? 

Har du valt målet att du vill springa ett maraton under en viss tid så behöver du utgå ifrån ditt nuläge för att säga vad du vill sikta på om 12 veckor (kom ihåg att målet ska vara utmanande så du faktiskt blir motiverad)

Har du du istället valt målet att bli vältränad så kommer handlingen du valt få specificera vad det är du ska nå inom 12 veckorsperioden. Då kanske det är en viss styrkeövning som du vill utvecklas inom ex: pull-ups, knäböj eller bänkpress.

Även här behöver du utgå ifrån ditt nuläge eftersom det är fullständigt orimligt att sätta ett mål på 300kg knäböj om du inte tar 100 kg idag. 

(2) hur länge du ska utföra din/dina valda handlingar varje vecka,

Nu kommer vi till en av de viktigaste delarna av den här processen, nämligen att identifiera hur länge du ska utföra handlingen som leder till målet varje vecka. 

Forskningen har visat att just detta steget är otroligt effektivt i relation till sannolikheten för att nå målet. Det visar någonstans att det trots allt är handlingen (görandet) och repetitionerna som är det viktigaste för att nå ett mål, inte tänkandet eller annat abstrakt. Såklart kan det vara effektivt att visualisera sitt mål på olika sätt vilket jag kanske hinner nämna kort i slutet men det viktigaste är ändå att gå till handling. 

Om du har målet att springa ett maraton på en viss så bli en specificering utifrån nr 2 något i stil med: jag ska springa 50 km varje vecka eller, jag ska löpträna 3 gånger i veckan mellan 45-120 minuter per gång

Om du har målet att bli vältränad och har brutit ner det i handlingen styrketräning så blir svaret utifrån nr 2 något i stil med: jag ska styrketräna 3 gånger i veckan och 50 minuter hård träning per tillfälle. 

(3) vilka dagar du ska utföra handlingen varje vecka 

Att främst skriva ut tidsaspekten 50 minuter här har visat sig vara extra effektfullt för mål uppfyllelsen. 

När du väl gjort detta så är det dags att också välja ut dagarna i veckan som du ska göra detta. Även detta har visat sig vara effektfullt för att faktiskt utföra handlingen och således öka sannolikheten att nå målet.

Jag och Josefine sprang Stockholm Maraton 1a juni och inför den tävlingen gjorde vi precis detta. Vi planerade att springa måndag, onsdag och lördag med specificeringen 8-12 km på måndagen, intervaller på onsdagen och 15+ km på lördagen. Vårt mål var att ta oss igenom det då vi aldrig hade sprungit ett maraton tidigare och det lyckades vi med.  

(4) under vilka tidpunkter på dagen

Även detta kan göras på olika sätt och även om du kan göra det inför varje vecka så rekommenderar jag att du bestämmer en fast punkt som du i vilket fall som helst alltid stämma av veckovis. 

Som jag nämnde ovan när vi tränade inför maraton så var det vissa lördagar vi hade annat inbokat vilket gjorde att vi ibland sprang vårt “långpass” på fredagar istället. Detta var inga problem eftersom vi stämde av och följde upp läget veckovis (vilket också är en rekommendation). 

Det hjälpte dock relativt mycket att ha fasta dagar spikade varje vecka då detta ökade sannolikheten att vi faktiskt utförde 3 pass i veckan och inte hoppade över passet så fort det blev obekvämt.

Steg 5. Mätbarhet för handlingarna och/eller målet

Den här delen av processen är också den del som alltid finns med i både de klassiska modellerna för målsättning såsom i de nya uppdaterade studieresultaten.

Detta är en väldigt viktig aspekt för att vi ska både hålla fast vid vårt mål (inte ge upp eller glömma bort det) och således avgörande för att nå vårt mål.

Som jag har gått igenom tidigare idag har vi ibland mål som är med diffusa än andra: bli vältränad eller gå ner i vikt. Det kan lätt bli ett problem med dessa mål eftersom vi inte vet när vi är framme och och ha nåt målet.

När jag och Josefine satte våra höga mål i början på vårt företagande så var det precis vad som hände oss. Förutom att vi inte prioriterade ett mål så var målen även svåra att följa upp och mäta framstegen inom. 

Detta kan i första anblick låta som ett mindre problem och det är ett mindre problem just i början när man är motiverad. Men 6 dagar in eller 6 veckor in när intresset börjar sina och motivationen likaså riskerar du att ge upp helt på ditt mål.

Därför är det nu viktigt att du sätter mätbarhet på ditt stora mål eller (om du snarare vill ha ett mer flytande mål) säkerställer att dina handlingar är mätbara.

Exempel på detta är som ovan men för att förtydliga vad jag menar i all korthet:

Stort mål: Bli vältränad
Handling: Styrketräna 3 gånger i veckan och 50 minuter hård träning.
Mätbarhet: Ta 120 kg i marklyft (nuläge marklyft: 80kg)

Detta är bara ett exempel av många. Är det så att du känner att det börjar bli svårt att komma framåt själv så kan det hjälpa till att bolla med någon, skicka in ditt intresse i formuläret här så ser vi om jag kan hjälpa dig med något.

Slutligt tips steg 5:
Har du ett diffust mål likt detta så har studier visar att det kan hjälpa att sätta upp milstolpar under tidens gång. Exempel på milstolpar kan vara att du ska ta 100 kg i marklyft om 4 veckor eller om du har ett maraton mål springa 10 km på en viss tid om 6 veckor. 

2 myter som stoppar dig

Myt 1: att Sätta en post-it lapp på kylskåpet ökar sannolikheten att du når ditt mål 

Det här gäller inte bara post-it lappar utan även tavlor, bilder eller andra “slogans”. Det som vi ska urskilja här som är myten och som inte funkar från det som faktiskt funkar är det följande.

Att skriva en post-it lapp en gång (eller annan skylt) och sätta upp denna på en synlig plats så du ser den kommer inte hjälpa dig att nå ditt mål. Anledningen är helt enkelt att vår hjärna och vår visuella förmåga är så bra på att “vänja” sig vid miljöer.

Det gör att effekten är nära 0 redan dagen efter. Det ger inte någon ny hjärnaktivitet överhuvudtaget – vilket är det som krävs. 

Däremot så finns det studier som visar att (1) när du skriver ner saker för hand så reagerar hjärnan på detta (det är delvis därför jag rekommenderar att du skriver ner dina mål med papper och penna), vilket är att neuroplasticiteten förändras.

Denna förändring i hjärnan är en av de viktigaste aspekterna för att du ska nå ditt mål då det är ett starkt tecken på att du lär dig något nytt eller skapar riktig förändring. 

Utöver det visar studier även att (2) när du flyttar på lappen så den inte sitter på samma plats dag efter dag så kan det också gynna dig och skapa en reaktion på hjärnaktiviteten.

Därför forskade man på vad som händer om du skriver en ny lapp med ett budskap på relaterat till ditt mål varje dag. Studien visade att när du skriver en ny lapp OCH ändrar dess position (alltså sätter den på samma ställe varje dag) så ökar detta sannolikheten att du når målet.

Slutsatsen är att om du vill använda visuella påminnelse överhuvudtaget ska du uppdatera dem varje dag och ändra positionen för dem.

Myt 2: Att tala om för människor vilka mål du strävar mot ökar sannolikheten att du når målet

Detta är också en myt… (på ett sätt)

Även denna myt kan intuitivt kännas logiskt då man lätt kan tänka att om jag säger vad jag ska göra till fler människor så kanske repetitionen i sig blir som ett slags mantra att jag kommer genomföra mina handlingar och uppnå målet.

Dock visar även detta motsatt effekt på grund av följande:

När vi informerar människor runtomkring oss om våra mål får vi generellt positiv feedback. Denna positiva feedback gör att belöningssystemet i hjärnan kickar igång och skapar en liknande reaktion som den när vi faktiskt når målet.

Den positiva feedbacken (som ofta känns väldigt bra i stunden) gör att vi får samma reaktionen som om vi hade klarat av något jobbigt: ex. ett tufft träningspass. Eftersom det då redan känns som vi fått en belöning av att prata om målet med någon minskar vår motivation och drivkraft markant vilket gör att vi sannolikt inte kommer ta action.

Det minskar därför sannolikheten kraftigt att du når ditt mål.

Därför skulle en rekommendation vara att hålla ditt mål i stor utsträckning till dig själv, speciellt innan du börjat ta riktig action mot målet och är igång.

Viktigt att påpeka är att det inte betyder att bra former av stöttning eller annan form av mer coachande feedback (accountability) är dåligt. Snarare handlar detta om att inte gå runt och bara prata om ditt mål för att få bekräftelse.

Däremot när du berättar om ditt mål och får negativ feedback som: ”det där klarar du aldrig” visar det faktiskt motsatt effekt, nämligen att din motivation och drivkraft ökar.

  • Så vet du någon som alltid brukar vara negativ till dina mål och idéer så kan du med gott samvete berätta om dina mål för den här personen för att öka din inre motivation.

Det var veckans redogörelse om hjärnans funktioner kring målsättning och en hel del kring dopamin, motivation och fokus. Använd materialet som en steg-för-steg guide, kom tillbaka hit när du behöver för att jobba igenom ditt mål och för att uppnå dina mål.

Tack för att du har läst idag och hoppas du har ett spännande mål nu med en enkel och kraftfull handlingsplan för de kommande 12 veckorna.

Behöver du hjälp med att komma framåt eller någon som håller dig gemensamt ansvarig så skicka in ett svar i formuläret här.

Som sista påminnelse: Välj EN prioritering, sätt dina handlingar på plats och hur länge du ska göra dem varje vecka och lär dig att njuta av resan!

Vi ses igen nästa vecka!

Bästa, Filip Kroon
KroonMetoden
FRISK • STARK • LYCKLIG • FRI